Menu
NOLITJVad är NolitjKunskapLärandeUndervisningGuiderNolitj LäromedelsportalOm ossKontakt

LÄRANDE

Kognitionsvetenskapliga strategier - nycklar till ett långsiktigt lärandeUndervisning handlar om att få elever eller studenter att lära. En avgörande aspekt av lärande är att öka lagringsstyrkan (retention) i långtidsminnet för de kunskaper en lärare valt ut som centrala i ett ämne, eftersom arbetsminnet som används i arbetet med uppgifter och problem har en begränsad arbetskapacitet. Ska det vara möjligt att på ett effektivt sätt få kunskaper att fastna i långtidsminnet måste undervisning baseras på vad vi vet om hur människor lär. Ibland hör man någon säga att alla har sitt unika sätt att lära på, men stämmer verkligen det?

Kognitionsvetenskaperna har bidragit med mycket kunskap om hur minne och lärande fungerar. Det visar sig att vi människor delar samma grundläggande kognitiva arkitektur och använder samma kognitiva processer när vi lär oss. Sen kan det naturligtvis skilja sig åt mellan individer hur väl dessa processer fungerar. Det är dock viktigt att komma ihåg att trots en alltmer solid vetenskaplig kunskap om hur människor lär, saknas longitudinella studier i klassrummet. Här finns en del kvar att göra för både forskare och lärare. Men beläggen i de studier som ägt rum i klassrumsmiljö är så pass robusta vad gäller hur kunskaper bäst fäster i minnet att det finns alla skäl i världen att ta till sig rönen.

De kognitionsvetenskapliga strategierna kan med fördel användas av elever när de studerar. Men den främsta styrkan med strategierna – och det som är utgångspunkten när de presenteras i Nolitj – märks när undervisning struktureras utifrån de principer som gäller för varje strategi. Det är också när strategierna kombineras som den stora vinsten för elevernas lärande står att hämta. Med Nolitj vill vi som står bakom webbplatsen och läromedelsportalen bidra till att sprida de vetenskapliga rön som kognitionsvetenskaperna förser oss lärare med. På denna sida hittar du information om de strategier som i experimentell miljö har visat sig vara mest effektiva när människor ska lära. Där finns också en resursbank där du själv kan fördjupa dig kring rönen. Har du inte tidigare kommit i kontakt med de kognitionsvetenskapliga strategierna, kan vi lova att du nu har funnit en guldgruva som kan inspirera dig till att själv lära mer om lärandets underbara värld.

MINNESÅTERKALLNING
Retrieval practice

Det är mer effektfullt för lärandet att själv tvingas återkalla kunskapen ur minnet ett antal gånger än att flera gånger läsa om eller lyssna på den kunskap som ska läras. Återkallningsstrategin handlar alltså om att återkalla nyligen inlärd kunskap ur minnet. Regelbunden återkallning ur minnet ökar lagringsstyrkan (retention) av kunskapen i långtidsminnet. Det finns många metoder för att minnesåterkalla de kunskaper som ska fästa i minnet. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur återkallning kan varieras i undervisningen. Du kan ta del av några olika metoder i vår praktiska guide om minnesåterkallning. En återkallningssmetod är att använda sig av regelbundna tester. Läs mer om det nedan.

UTSPRIDD REPETITION
Spaced practice

Utspridd repetition (spaced practice) kallas ibland för distribuerat lärande och innebär kort och gott att den kunskap som ska läras måste repeteras flera gånger under bestämda tidsintervall. Motsatsen till utspridd repetition är att bearbeta den kunskap som ska läras vid ett enda tillfälle i ett enhetligt block under en sammanhållen tid. Genom att elever får repetera centrala begrepp och ett ämnes centrala idéer över en längre tidsrymd och vid flera tillfällen kommer lagringsstyrkan (retention) hos kunskaperna att öka i elevens långtidsminne.

INTERFOLIERING
Interleaving

Interfoliering (interleaving) innebär att utvalda kunskaper ur de ämnesområden en lärare delat in sitt ämne blandas samman och presenteras samtidigt (interfolieras). Antingen interfolieras utvalda kunskaper från alla eller några ämnesområden under samma lektion eller under arbetet med ett första ämnesområde, eller så interfolieras några av dem. Kunskaperna som presenteras är antingen snarlika och kan kopplas till varandra på något sätt. Det är viktigt att de kunskaper som interfolieras i slutändan bildar ett tydligt och begripligt sammanhang. För att interfoliering ska vara framgångsrik är urvalet av konceptuella kunskaper i framförallt no- och so-inriktade ämnen mycket viktigt.  

ELABORATION
Elaboration

Elaboration har en relativt bred betydelse. Den definition av elaboration som används i Nolitj innebär att de utvalda kunskaperna (stora idéer) inom ett ämnesområde kan fördjupas, breddas och kopplas samman med andra kunskaper inom andra ämnesområden. De utvalda kunskaperna måste alltså äga en sådan komplexitet och transferkvalitet att eleverna kan fördjupa sin kunskap om dem samt att de kan länkas ihop med ny kunskap under kursens eller ämnets gång.

Kognitionspsykologer berättar

Forskarna och kognitionspsykologerna Megan Sumerick och Yana Weinstein är två av flera personer driver sajten The Learning Scientists. Lyssna på dem när de samtalar om de kognitionsvetenskapliga strategierna och samtidigt avlivar myten om lärstilar i podden Vrain waves.

Hur går det till att applicera de fyra huvudstrategierna i undervisningen?
Kika på videon och få en första introduktion om hur det skulle kunna gå till.

Fler strategier att tänka på

Önskvärda svårigheter
Desirable difficulties

Önskvärda svårigheter (desirable difficulties) innebär att uppgifter i undervisningen måste vara designad på ett sätt så att eleverna behöver anstränga sig och i tid dra ut på sitt lärande. Önskvärt är att kombinera minnesåterkallning, utspridd repetition, interfoliering och variera de situationer vari kunskapen som ska läras förekommer. Det är nämligen vid en utsträckt ansträngning som hjärnan lär som mest, enligt utbildningspsykologerna Elizabeth och Robert Bjork. Önskvärda svårigheter är därför sällan önskvärda om eleverna själva får välja eftersom det tar tid för kunskap att sätta sig i långtidsminnet och få en hög lagringsstyrka. Att snabbt och under en komprimerad intensiv period plugga in faktakunskaper kan kännas intuitivt som ett effektivt lärande, men lagringsstyrkan blir väldigt svag och kortvarig.

Kognitiv belastning
Cognitive load theory

En grundsten i de kognitionsvetenskapliga strategierna är att arbetsminnet blir mer effektivt ju mer ämnesspecifik kunskap som kan återkallas från långtidsminnet. Evolutionspsykologen David Geary skiljer mellan biologiskt primära och sekundära förmågor vilka baseras på två kvalitativt olika former av inkommande information till hjärnan. Den primära kunskapsförmågan är en förmåga som lärs i direkt interaktion med människor utan att det krävs teoretisk utbildning. Att lära sig ett språk är ett exempel på en sådan förmåga. Den sekundära förmågan å andra sidan är något människan har behövt utveckla först under de senaste århundradena. Den förvärvas genom formell och inte sällan teoretisk och abstrakt information och är i mångt och mycket textbaserad. Arbetsminnet är evolutionärt sett inte konstituerat att hantera en lång formell och teoretisk utbildning vilket krävs i ett modernt samhälle (Geary 2007). Ett viktigt antagande i den kognitiva belastningsteorin är att läraren måste förse eleven med den kunskap som ska läras. Att låta eleven själv söka den konceptuella kunskapen är inte gynnsamt för lärandet. Det utesluter naturligtvis inte att eleven ska använda den konceptuella kunskapen i olika uppgifter. Att använda den av läraren givna kunskapen innebär att eleven tvingas återkalla kunskapen ur minnet och samtidigt göra något kreativt med den. På så sätt fäster den ännu bättre i långtidsminnet.

Abstraktionsstegen
Ladder of abstraction

I vardagligt språkbruk är ordet generalisering associerat med något negativt. Att generalisera är synonymt med att dra alla över en kam, vilket många lärt sig är något som ska undvikas. För elevens lärande är generalisering och det abstrakta dock något eftersträvansvärt. Det kan vara ett tecken på att en elev har börjat utveckla en komplex förståelse i ett ämne och en början till en ämnestypisk förståelsestruktur.

UndervisningsdesignInstructional design

Undervisningsdesign handlar om hur jag som lärare bäst strukturerar och planerar min undervisning så att den på bästa sätt optimerar elevers lärande. I planeringen ingår då metoder, uppgifter och användandet av olika former av resurser. Men all undervisningsdesign måste utgå från hur människor lär. Om man inte har vetenskaplig evident kunskap om hur människor lär kommer undervisningsdesignen inte att träffa elevernas förutsättning för lärande på ett optimalt sätt. Tilläggas bör dock att kunskap om hur människor lär ständigt utvecklas och omprövas.

Nyfiken på mer?

Det finns mycket mer information att ta del av om du vill förkovra dig i och kring de kognitionsvetenskapliga strategierna. Vi har samlat ett urval under nedanstående tre kategorier.